Senspolarna är proprioceptiva sinnesorgan. De är ca. 1 millimeter stora och belägna, sällan fler än 100 st., i en muskels fästsena .
En senspole består av en tunn bindvävskapsel som omsluter ett "nystan" av den s.k. Ib-afferenta nervtrådens smala slutgrenar. Dessa slutgrenar ligger invävda mellan tunna sentrådar i muskelns fästsena. När muskeln drar ihop sig (kontraheras) så kommer sentrådarna att stramas åt och de invävda nervgrenarna pressas samman. Sammanpressningen utlöser nervimpulser i nervtrådarna, ju större kraft muskeln utvecklar desto fler nervimpulser per sekund.
Ib-afferenten är ca.20 mikrometer tjock och kraftigt myeliniserad. Man kan förenklat säga att aktiviteten i Ib-afferenterna ger hjärnan besked om den kraft/styrka som en muskel utvecklar i ett visst ögonblick. Lägg märke till att Ib-afferenten på grund av sin tjocklek tillhör de mest snabbledande nervtrådstyperna med ledningshastigheter på 100 - 130 meter per sekund.
Nervsignalerna i Ib-afferenterna från en muskel åstadkommer, efter omkoppling i ryggmärgen (eller hjärnstammen), att muskeln reflexmässigt slappnar av, eller i vart fall minskar sin kontraktionsbenägenhet. Muskelspänningen/ tonus minskar.