Nisselsubstansen framträder efter lämplig färgning (exvis hematoxylin) i ljusmikroskopet som starkt färgade klumpar utspridda i nervcellskroppen (somat) runt cellkärnan och ett kortare stycke ut i dendriterna. Elektronmikroskopet avslöjar att Nisselsubstansklumparna består av ett tätpackat system endoplasmatiskt retikel översållat med ribosomer. Nisselsubstans = maskineri för proteintillverkning.
De flesta nervcller innehåller mycket Nisselsubstans, vilket betyder att de flesta nervceller bildar stora mängder proteiner. Det handlar framförallt om proteiner som skall byggas in i nervcellens cellmembran (pump-proteiner, kanal-proteiner, receptor-proteiner, G-proteiner, m.fl.) och ersätta redan förbrukade (degenererade) proteiner. Behovet av sådana proteiner kan vara enormt stort i nervceller med vittförgrenade dendriter och långa tjocka axoner. Här kan den samlade membranytan hos dendriter och axon vara mer än 10 000 gånger så stor som cellkroppens (somats) membranyta.