Nervsystemet är uppbyggt av nervvävnad. Nervvävnaden är speciell genom att den innehåller
1/ nervceller/neuroner och
2/ gliaceller.
Nervcellerna förmedlar, bearbetar och lagrar (minne) information igenom elektriska och kemiska processer. I detta sammanhang är det särskilt betydelsefullt hur olika nervceller är sammankopplade med varandra i större och mindre nätverk (de mönster - kretsar - som olika nervceller bildar med varandra).
Gliacellerna har sedan länge uppfattats som stödjeceller för neuronen; detta dels genom att rent mekaniskt fungera som stöd, isolering och skydd, och dels genom att avlasta neuronen vissa uppgifter inom ämnesomsättningen. Nyare forsknings-resultat antyder att vissa gliaceller kan vara direkt inblandade i informationsspridning och minneslagring.
I likhet med de flesta andra av kroppens vävnader så innehåller nervvävnaden blodkärl och, utanför cellerna, ett vätskefyllt utrymme, det s.k. extracellulär-rummet. Men det är stora skillnader mellan PNS och CNS i hur vänadskomponenterna är anordnade.
I PNS omges nervtrådar och cellkroppar av bindväv. Extracellulärrummet är jämförelsevis rymligt och cellerna ligger ofta mer än 1 mikrometer (= 1/1000 mm) ifrån varandra (det låter inte mycket, men är en avsevärd sträcka i cellernas värld). I PNS finns det också lymfkärl.
I CNSvävnaden saknas bindväv och lymfkärl. Extracellulärrummet är mycket smalt och cellerna ligger tätt samman-packade med ett avstånd av bara 1/100 mikrometer.
De delar av CNSvävnaden som ligger utanför nervcellskropparna, gliacellskropparna och blodkärlen bildar, så som det ser ut efter användning av vanlig ljusmikroskopisk teknik, en tät trådig ostrukturerad massa, den s.k. nervfilten eller neuropilen.