SNc ligger på hö. och vä. sida i mitthjärnan och utgör substantia nigras djupa/dorsala skikt.
SNc räknas till basala ganglierna.
SNc består av ett tunt lager tätt sammanpackade dopaminproducerande nervcellskroppar (A9), vilka innehåller svartbruna färgkorn: neuromelanin (oxiderat och polymeriserat dopamin). Dopaminet transporteras från cellkropparna ut i axonen, lagras i varikositeter och boutonger samt frisätts när nervcellen urladdar sig; sänder ut aktionspotentialer.
Det viktigaste signalutflödet/efferensen från SNc slutar i striatum. Här åstadkommer dopaminet att "Den direkta vägen genom basala ganglierna" förstärks och att samtidigt "Den indirekta vägen genom basala ganglierna" försvagas. Detta underlättar impulsflödet från/genom thalamus till cortex och befrämjar motoriken.
Inflödet av nervsignaler - afferensen - till SNc utgår framförallt från övriga medlemmar i gruppen "De basala ganglierna" och är till största delen av bromsande/inhibitorisk karaktär (GABA). Pådrivande/excitatoriska signaler utgår från de subthalamiska och pedunculopontina kärnorna (glutamat och acetylcholin).
SNc neuronen är spontanaktiva med frekvensen 1-2 urladdningar/sek; dvs är aktiva i sig själva utan yttre påverkan. Under yttre påverkan sjunker spontanrytmen eller, som i belöningssituationer, övergår i korta impuls-skurar.
Försämrad produktion av dopamin i SNc ger upphov till Parkinsons sjukdom.
Carlsson A. (1988) Speculations on the control of mental and motor functions by dopamine-modulated cortico-striato-thalamo-cortical feedback loops. Mt Sinai J Med. Jan; 55(1):6-10.
Carlsson A. (1993) Thirty years of dopamine research. Adv Neurol.; 60:1-10.
Lee CR, Tepper JM (2009) Basal ganglia control of substantia nigra dopaminergic neurons. J Neural Transm Suppl.(73):71-90.