När det gäller minnesbildning och minneslagring har intresset riktats mot tinningloben (temporalloben) och då särskilt mot dess inre (mesiala) del.
Man talar om 1) korttidsminne och/eller arbetsminne (eng. working memory) och om 2) långtidsminne.
1) Korttidsminnet använder vi oss av ständigt och jämt. Det påminner oss om "var vi befinner oss" och inte minst var vi befann oss under de just förflutna tidsögonblicken, "vad vi håller på med" och höll på med under de just förflutna tidsögonblicken samt för planeringen av våra aktiviteter under nästa tidsögonblick. Man skulle kunna tala om en fortlöpande updatering av vårt medvetande mot bakgrund av det nyss inträffade; något som är helt avgörande för ett rationellt och begripligt beteende.
Korttidsminnen/arbetsminnen bildas hela tiden och glöms sedan bort inom loppet av några sekunder / några minuter. Pannloberna i samarbete med hjässloberna förefaller att vara särskilt betydelsefulla för ett väl fungerande korttidsminne.
Typiska exempel på arbetsminnen är följande.
Man slår upp ett telefonnummer i telefonkatalogen, ögnar över det, "stoppar in" det i korttidsminnet, slår igen katalogen, knappar in numret, hoppas på svar, väntar och under tiden "dunstar numret bort ur huvudet".
Eller man skall ut och resa och måste packa sin väska. Man går i minnet(långtidsminnet) igenom vad som kan tänkas hända under resan och skapar i sitt korttidsminne en lista över saker som skall packas och i vilken ordning de skall plockas fram och läggas ner. Listan hålls sedan aktiv i korttids-minnet fram till att packningen är klar.
2) Långtidsminne. Man brukar tala om två huvudtyper av långtidsminnen.
a) Explicita eller deklarativa minnen. Här är vi klart medvetna om att vi minns och vi kan viljemässigt "plocka fram" olika faktaenheter (semantiskt minne): "Göteborg ligger på västkusten. Javisst, det där är en barnvagn." och välja ut samt styra olika minnesscener (episodiskt minne): " Nu när jag tänker efter minns jag tydligt hur vi gick ner till roddbåten och Lillan ......".
b) Implicita minnen eller procedurminnen. Här handlar det inte om att medvetet "plocka upp" en minnesbild, utan om att man omedvetet genomför ett tidigare inlärt/intränat beteende, ofta ett komplext rörelseprogram som utförs med ledning av de just aktuella sinnesintrycken och det planerade fortsatta beteendet (perseptuo-motoriskt minne). Så till exempel kan man med hjälp av ett batteri implicita minnen t.ex. cykla, knyta sina skosnören, hantera matbesticken, forma bokstäver, etc.
Man talar om 1) korttidsminne och/eller arbetsminne (eng. working memory) och om 2) långtidsminne.
1) Korttidsminnet använder vi oss av ständigt och jämt. Det påminner oss om "var vi befinner oss" och inte minst var vi befann oss under de just förflutna tidsögonblicken, "vad vi håller på med" och höll på med under de just förflutna tidsögonblicken samt för planeringen av våra aktiviteter under nästa tidsögonblick. Man skulle kunna tala om en fortlöpande updatering av vårt medvetande mot bakgrund av det nyss inträffade; något som är helt avgörande för ett rationellt och begripligt beteende.
Korttidsminnen/arbetsminnen bildas hela tiden och glöms sedan bort inom loppet av några sekunder / några minuter. Pannloberna i samarbete med hjässloberna förefaller att vara särskilt betydelsefulla för ett väl fungerande korttidsminne.
Typiska exempel på arbetsminnen är följande.
Man slår upp ett telefonnummer i telefonkatalogen, ögnar över det, "stoppar in" det i korttidsminnet, slår igen katalogen, knappar in numret, hoppas på svar, väntar och under tiden "dunstar numret bort ur huvudet".
Eller man skall ut och resa och måste packa sin väska. Man går i minnet(långtidsminnet) igenom vad som kan tänkas hända under resan och skapar i sitt korttidsminne en lista över saker som skall packas och i vilken ordning de skall plockas fram och läggas ner. Listan hålls sedan aktiv i korttids-minnet fram till att packningen är klar.
2) Långtidsminne. Man brukar tala om två huvudtyper av långtidsminnen.
a) Explicita eller deklarativa minnen. Här är vi klart medvetna om att vi minns och vi kan viljemässigt "plocka fram" olika faktaenheter (semantiskt minne): "Göteborg ligger på västkusten. Javisst, det där är en barnvagn." och välja ut samt styra olika minnesscener (episodiskt minne): " Nu när jag tänker efter minns jag tydligt hur vi gick ner till roddbåten och Lillan ......".
b) Implicita minnen eller procedurminnen. Här handlar det inte om att medvetet "plocka upp" en minnesbild, utan om att man omedvetet genomför ett tidigare inlärt/intränat beteende, ofta ett komplext rörelseprogram som utförs med ledning av de just aktuella sinnesintrycken och det planerade fortsatta beteendet (perseptuo-motoriskt minne). Så till exempel kan man med hjälp av ett batteri implicita minnen t.ex. cykla, knyta sina skosnören, hantera matbesticken, forma bokstäver, etc.