Balanskärnorna, en övre, en inre, en nedre/spinal och en yttre på vardera hö.och vä. sida i 4.de ventrikelns "golv". Kärnorna är där belägna i övre delen av förlängda märgen och i nedre delen av bryggan (pons). Kärnorna räknas in under de s.k. sensoriska kranialnervskärnorna vilka, i sin tur, är en undergrupp bland hjärnstamskärnorna.
Balanskärnorna tar emot primärsensoriska/primärafferenta nervsignaler från balansorganen (båggångar och hinnsäckar) i innerörat samt signaler från bl.a. lillhjärnsbarken i flocculus-nodulusloben och vermis, från fastigi-kärnan och från formatio retikularis.
Hö. och vä. sidas balanskärnekomplex har väl utvecklade commissurala och inbördes förbindelser.
Balanskärnorna påminner delvis, med avseende på hur de är anslutna till lilla hjärnan om lillhjärnskärnor (och betraktas ibland som ett slags lillhjärnskärnor om än belägna utanför själva lillhjärnan).
Förklaringen till detta synsätt är att primärafferenterna i balansnerven (nervus vestibularis) när de väl når fram till balanskärnekomplexet inte sällan delar sig i en huvudgren som slutar i kärnkomplexet och en annan huvudgren som tar sig in i cerebellum via den nedre lillhjärnsarmen och slutar i lillhjärnans bark; närmare bestämt i (flocculus)-nodulus barken samt i främre och bakre delarna av vermisbarken.
Från dessa barkområden (Purkinjeneuronen där)utgår sedan ett signalflöde (inhiberande) tillbaka till balanskärnekomplexet.