Kemiskt ämne som utsöndras från ett aktiverat nervändslut/ boutong till synapsklyftan där mottagare, receptorer, på det postsynaptiska membranet i sin tur aktiveras vilket leder till förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning.
Neurotransmittorer har lokal och mycket kortvarig effekt. (Jfr. neuromodulator.)
Det finns två huvudtyper av neurotransmittorer:
1/ Småmolekylära neurotransmittorer
2/ Peptidneurotransmittorer, neuropeptider.
1/ småmolekylära neurotransmittorer som omfattar
a) acetylcholin
b) gruppen katekolamin-transmittorer d.v.s. adrenalin, noradrenalin och dopamin.
c) serotonin (5-HT)
d) histamin
e) gruppen aminosyra-transmittorer d.v.s. glutamat, aspartat, GABA(Gamma-Amino-Butyr(smör)-Acid(syra)och glycin.
Glutamat är alltid pådrivande/retande/excitatorisk.
GABA och glycin är alltid bromsande/hämmande/inhibitoriska. Ett undantag är GABA, som i det omogna nervsystemets näthinna är exciterande för att sedan, i den mogna näthinnan, vara enbart inhiberande. Övriga småmolekylära neurotransmittorer är excitatoriska i vissa synapser och inhibitoriska i andra, detta beroende på det postsynaptiska membranets egenskaper.
2/ peptidneurotransmittorer, neuropeptider.
Neuropeptiderna är molekyler uppbyggda av ett varierande antal sammankopplade aminosyror.
Till neuropeptiderna hör bl.a. SubstansP som är viktig i samband med smärtupplevelser och de s.k. endorfinerna, "kroppens eget morfin" bl a dynorfin. Endorfinerna har, när de frisätts från boutongerna, en smärtdämpande effekt och ger en känsla av välbefinnande.
Ett neuron har, enligt huvudregeln, en och samma neurotransmittor i alla sina botonger (undantag förekommer).
Men de allra flesta botonger innehåller, tillsammans med svärmarna av små synapsblåsor fyllda med någon slags småmolekylär neurotransmittor, några enstaka stora synapsblåsor laddade med neuropeptid.
Nervceller namnges ofta, i funktionella sammanhang och när det handlar om läkemedelsinverkan, med utgångspunkt från den småmolekylära neurotransmittor de producerar.
Man tar namnet på transmittorn och lägger till -erg och kan då tala om:
cholinerga neuron
adrenerga neuron
noradrenerga neuron
dopaminerga neuron
serotoninerga neuron
glutamaterga neuron
GABAerga neuron
glycinerga neuron
Det är ingen ovanlighet att ett neuron, exempelvis ett serotoninergt neuron, när det är aktivt (när det sänder ut aktionspotentialer) åstadkommer excitation i vissa av de neuron som kontaktas och, konstigt nog som det kan tyckas, inhibition i andra. Men, som sagt, en neurotransmittors effekt beror i de allra flesta fall på egenskaper hos det postsynaptiska membranet.
Neurotransmittorerna har viktiga effekter vid sidan om att åstadkomma de blixtsnabba postsynaptiska potentialförändringarna:
* det postsynaptiska neuronets ämnesomsättning förändras lokalt i synapsområdet,
* det postsynaptiska membranets sätt att reagera på transmittorn förändras,
* nya signalsubstanser, s.k. sekundära budbärarsubstanser, bildas i den postsynaptiska regionen under inflytande från det postsynaptiska membranet, och sprider sig inne i det postsynaptiska neuronet där ämnesomsättningen både i stort och i smått kan bli påverkad.
* vissa sekundära budbärare utlöser i sin tur uppkomsten av s.k. tertiära budbärare vilka kan ta sig ända in i cellkärnan och där påverka DNA-molekylerna så att olika gener stängs av eller "slås på".