Motorneuronen tar emot "synaptiska befallningar" från olika interneurongrupper och sänder ut signaler till "verkställande" cellsystem - effektorer (tvärstrimmig muskulatur, glatt muskulatur och körtlar) - ute i kroppen.
Man skiljer på två huvudtyper av motorneuron.
1) Somatiska motorneuron
2) Viscerala motorneuron
1) Somatiska motorneuron. Vanligtvis, när det talas om motorneuron, syftar begreppet just på de somatiska motorneuronen. Dessa har sina dendritträd och cellkroppar helt o hållet i CNS och sänder sina axoner direkt ut till och kontaktar tvärstrimmiga skelettmuskelceller. Man brukar i detta sammanhang tala om två slags motorneurontyper:
a) alfa-motorneuron, som påverkar de långa och grova s.k. extrafusala muskelcellerna, vilka löper från en muskels ursprungssena till dess fästsena och som svarar för muskelns kraftutveckling
b) gamma-motorneuron, som påverkar de korta och tunna s.k. intrafusala muskelcellerna vilka hopbuntade 5 - 15 st. bildar en s.k. muskelspole.
Muskelspolen är ett slags sinnesorgan som mäter hur mycket och hur snabbt en muskel förändrar sin längd under en rörelse. Gamma-motorneuronet reglerar muskelspolens känslighet.
2) Viscerala motorneuron. Hit räknas sympatiska och parasympatiska nervsystemens pre- och postganglionära neuron samt det enteriska nervsystemets motorneuron. Pregangionära neuron har sina dendritträd och cellkroppar belägna helt och hållet i CNS, men sänder ut sina axoner i PNS där de synaptiskt kontaktar grupper av post-ganglionära neuron. De senare, i sin tur, vidarebefordrar signalen till glatt muskulatur i olika inälvor, till hjärtmuskulaturen och till olika slags körtlar.