Baksträng - lemniskbansystemet.
Högupplöst mekano-re(per)ception.
Signalerna som leds in i R.M. via stora och medelstora nervtrådar sprids dels till olika neurongrupper i bak- och framhornen och fortleds dels uppåt i baksträngen via de "uppåtstigande" huvudgrenarna och bildar "baksträngsbanan". Denna löper okorsad uppåt i ryggmärgen och in i medulla oblongata i hjärnan, utan att signalen från sinnesorganen har kopplats om till ett nytt neuron. Här kan det alltså handla om de allra längsta nervtrådarna som finns i människokroppen. Exempelvis en Ia-afferent tråd som ingår i ett primärafferent neuron och som "börjar" i en muskelspole i någon av tårnas korta böjarmuskler. Den här nervtråden kommer då att löpa i fotsulan, upp längs benet, in genom ett mellankothål där dess cellkropp ligger i spinalgangliet, fortsätta i bakroten, gå in i ryggmärgen och ta sig hela vägen upp till medulla oblongata där den slutar; totalt en sträcka som drygt motsvarar kroppslängden.
Baksträngsbanan förmedlar synnerligen detaljerade uppgifter (s.k. högupplöst mekanoreception) om tryck, beröring och töjning från huden (exteroception) samt besked från rörelseapparaten (proprioception) om hur snabbt olika muskler drar ihop sig, hur långa musklerna är och hur stor kraft de utvecklar samt graden av böjning och/eller sträckning i lederna. Blandningen av dessa olika detaljerade upplysningar om påverkan av huden och om skeendet i rörelseapparaten samordnas med varandra uppe i hjärnan. Tack vare detta kan vi: 1/med mycket hög noggrannhet ange var någonstans på hudytan en retning sker (1-punkts diskrimination), 2/särskilja 2 retnings-punkter på huden från varandra (2-punkts diskrimination; 2-PD), 3/bli medvetna om förändringar som sker i leder och muskler under olika rörelser (kinaestesi), 4/utan att titta, avgöra arten av ett föremål och sortera ut olika föremål från varandra t.ex. man skiljer utan svårighet olika svenska myntslag från varandra direkt med handen i fickan (stereognosi) och 5/uppfatta vibrationer. Dessa fem sinneskvaliteter kan sammanfattas under namnet "baksträngskvaliteterna".
Trådarna i en baksträng når upp till medulla oblongatas nedre del. Där slutar de och signalerna kopplas över till nya neuroner. Dessa ligger samlade i två kärnor; baksträngskärnorna, (nucl. gracilis o nucl. cuneatus). Kärnorna ger upphov till de väl synliga baksträngsknölarna (tuberculum gracilis och tuberculum cuneatus) på medulla oblongatas dorsalsida. Baksträngskärnornas axoner korsar direkt över medellinjen. Resultatet blir att de retningar som registrerats på vä kroppshalvan (upp till hakan) från o med denna överkorsning förmedlas i hö halvan av hjärnan. Korsningen kallas lemniskkorsningen och trådarna bildar efter korsningen en väl sammanhållen nervtrådsbunt, den mediala lemnisken. Mediala lemnisken drar upp genom medulla oblongata, pons och mesencephalon för att sluta i thalamus. Där kopplas signalerna över på en ny grupp neuroner vilka bildar den s.k. "VPL-kärnan". VPL-kärnans axoner löper ut i capsula interna och når upp till barken i gyrus post-centralis. Där slutar de i primära somato-sensoriska cortex, SSI (lamina IV i Brodmann areorna 3,1,2) med bibehållen somatotopi vilket är bakgrunden till den s.k. sensoriska homunculusen.
Högupplöst mekanoreception från ansikte, mun- näs- och ögonhåla förmedlas via n.V in till pons, kopplas om, sänds över till motsatta sidans thalamus (VPM-kärnan) och därifrån ut i capsula interna till gyrus postcentralis, primära somato-sensoriska barken, SSI.