Spontan/egen-aktivitet hos basala ganglier:
D1- och D2- neuron i dorsala och ventrala striatum = 0,1 - 1 Hz, bromsande/inhibitorisk effekt.
GPi-SNr = ~70 Hz, bromsande/inhibitorisk effekt.
GPe = intervallaktivitet varierande mellan 10 och 70 Hz, bromsande/inhibitorisk effekt.
STN = 20 Hz, pådrivande/excitatorisk effekt.
SNc = 2 Hz, effekt beroende på mottagarens typ av dopaminreceptor.
(jfr. med ref. 18, sid. 725-751)
I det skisserade hypotetiska "Friläget" borde striatums broms på GPe och på GPi-SNr vara mycket måttlig och thalamuskärnorna således bromsade från GPi-SNr.
Utgår man från det hypotetiska "Friläget" är det rätt lätt att förstå att en cortikal aktivering av D1-neuron (Den direkta vägen) leder till ökad inbromsning av GPi-SNr med disinhibition i thalamus och ökad/underlättad motorik.
Enligt samma modell skulle en cortikal aktivering av D2-neuron (Den indirekta vägen) leda till inbromsning av GPe med disinhibition av STN som då kan öka sin pådrivning av GPi-SNr som i sin tur ökar bromsen på thalamus med dämpad motorik som följd.