"Den hyperdirekta vägen" genom basala ganglierna mot thalamus utgår från storhjärnsbarken i pannloberna (särskilt områdena MC, SMC och PMC) och löper efter omkoppling i den subthalamiska kärnan (STN) direkt in till GPi-SNr.
Kortfattat kan man säga att aktivitet längs "Den hyperdirekta vägen" innebär ett visserligen mycket kort, men dock, avbrott i den pågående motoriska signaleringen från storhjärnsbarken till hjärnstam och ryggmärg.
Signalerna från storhjärnsbarken längs den hyperdirekta vägen exciterar STN, som i sin tur exciterar den inhibitoriska GPi-SNr. Effekten blir en mycket kraftig och kortvarig inbromsning av de thalamuskärnor som driver på de motoriska områdena i storhjärnsbarken. Det löpande rörelseprogrammet avbryts. Avbrottet (eng. response inhibition) tillåter att ett nytt rörelseprogram omedelbart kan väljas ut och verkställas med hjälp av aktivitet längs "Den direkta vägen".
Nervimpulsflödena längs hyperdirekta, direkta och indirekta vägarna är inflätade i varandra och samordnas från SNc; Substantia Nigra, pars compacta.
Lägg märke till att om STN upphör att fungera så bortfaller all excitation av GPi-SNr. GPi-SNr är då helt utlämnad till "Den direkta vägens" bromsande inverkan. Effekten blir att GPi-SNr´s egen broms och kontroll av berörda thalamuskärnor minskar. Kärnorna disinhiberas och "översköljer" motoriska delar av storhjärnsbarken med exciterande signaler. Som ett resultat börjar icke-samordnade rörelseprogram att fortlöpande levereras till motorneuronen i hjärnstam och ryggmärg inom den motsatta kroppshalvan.
Jfr Hemiballism
Nambu A., Tokuno H., Takada M. (2002) Functional significance of the cortico-subthalamo-pallidal hyperdirect pathway. Neuroscience Research 43, 111-117
Jahfari S. et al. (2011) Effective Connectivity Reveals Important Roles for Both the Hyperdirect (Fronto- Subthalamic) and the Indirect (Fronto-Striatal-Pallidal) Fronto-Basal Ganglia Pathways during Response Inhibition. The Journal of Neuroscience 31, 6891–6899.