Bleka kärnans inre del (GPi) och svarta kärnans luckra del (SNr) har likartad vävnadssammansättning (cytoarkitektonik), är mer eller mindre ihopvuxna med varandra och anses vara basala gangliernas viktigaste utflödesområde. Kärngruppen uppvisar inhiberande (GABA-erg) tonisk egenaktivitet med en urladdningsfrekvens runt 70 Hz.
GPi och SNr kan i det här sammanhanget, schematiskt, behandlas som en enhet där SNr är engagerad i blickriktningskontroll och ansiktsmotorik med signalinflöde från svanskärnan (nucleus caudatus) och utflöde bl.a. till övre fyrhögen, och där GPi deltar i kontrollen av bålens och extremiteternas motorik med signalinflöde från skalkärnan (putamen).
Båda kärnorna utövar en fortlöpande GABA-förmedlad hämning på thalamuskärnorna: CM, PF, (MD), VA och VL samt på den pedunculo-pontina tegmentkärnan, PPN.
GPi-SNr svarar alltså för den större delen av signalutflödet från basala ganglierna och utgör målet för "Den hyperdirekta vägen", för "Den direkta vägen" och för "Den indirekta vägen" genom basala ganglierna.
Lägg märke till att de GABAerga inhibitoriska D1-neuronen i striatum bromsar de inhibitoriska GPi-SNr-neuronen.