Den septala regionen anses vara hjärnans främsta "lustcentrum". Elektrisk stimulering av septum hos människa ger upphov till en utomordentligt stark känsla av välbefinnande. Försöksdjur med inopererad möjlighet att "självstimulera" (pedalkopplad retningselektrod) sin septala region, blir i vissa fall så totalt upptagna med att stimulera sig själva att de svälter ihjäl. Septala regionen räknas tillsammans med främst nucleus accumbens och area tegmentalis ventralis till hjärnans s.k. belöningssystem som är av största betydelse i samband med att ett drogberoende utvecklas.
Bortopereras/förstörs septum på båda sidor uppkommer ett extremt lättretat tillstånd s.k. septalt raseri.
Den septala regionen ligger rostralt vid basen av septum pellucidum, något ovanför Meynerts basala kärna, och innehåller några små ansamlingar grå substans: de s.k. septala kärnorna (nucleus septalis lateralis och nucleus septalis medialis).
Området räknas till basala framhjärnan och står i förbindelse med amygdala via Brocas diagonala band, med bulbus olfactorius via den inre luktstrimman, med hippocampuskomplexet via fornix och striae longitudinales och med den mediala habenulakärnan via stria medullaris thalami.
Nucleus septalis medialis innehåller cellgrupp Ch1 som producerar acetylcholin och som tillsammans med cellgrupp Ch2 "bevattnar" hippocampus med acetylcholin.
Septala neuroner anses ligga bakom den theta-vågsaktivitet som hippocampus uppvisar i samband med att man förflyttar sig runt i sin omgivningen.
Septum, i sin tur, står under under inflytande av en theta-vågsaktivitet som utgår från kärnor i vårtkroppen och som har att göra med regleringen av individens vakenhetsgrad bl.a. nucleus tuberomamillaris (histaminkärnan).