Spinocerebellums vermisdel kontrollerar (via ombud) och i samverkan med vestibulocerebellum den axiala(bål, hals, skuldra och höft))muskulaturen med hjälp av signalutflödet från nucleus fastigii och svarar för den upprätta kroppshållningen samt för olika gångarter.
Den intermediära hemisfärdelen av spinocerebellum kontrollerar (via ombud) extremitetsmuskulaturen med hjälp av signalutflödet från nucleus globosus och nucleus emboliformis (d.v.s. från nucleus interpositus).
Spinocerebellum anses framför allt kontrollera samspelet mellan synergister och antagonister i enskilda leder, snarare än att samordna en följd av rörelser i flera leder. Här spelar troligtvis spinocerebellums överordnade ställning när det gäller att ställa in gamma-motorneuronens aktivitet, och på så sätt modifiera sträckreflexen, stor roll.
Skador på spinocerebellum medför balanssvårigheter i stående, i sittande och under förflyttning (ataxi) samt intentionstremor av varierande svårighetsgrad.