Vissa slags, vanligtvis omyeliniserade, axoner är försedda med långa rader av rundade ansvällningar: varikositeter. Det hela kan liknas vid ett glest pärlband som slingrar sig runt i nervvävnaden, där pärlorna motsvaras av varikositeterna och mellanliggande partier av konventionellt axon.
Varikositeten innehåller svärmar med membranblåsor vilka påminner om synaptiska vesikler och som innehåller transmittorsubstans (i det här sammanhanget talar man ofta istället om modulatorsubstans). Varikositeterna är även försedda med förtätade membranpartier liknande de presynaptiska membranpartierna.
När det varikösa axonet är aktivt (sänder nervimpulser) så frisätts transmittorsubstans från varikositeterna, och då oftast inte till något begränsat postsynaptiskt membranavsnitt utan direkt ut i det extracellulära rummets volym. Här kan nu transmittorsubstansen sprida ut sig över stora områden och vara aktiv under jämförelsevis lång tid, från sekunder till flera minuter, samt påverka de grupper av nervceller (och gliaceller) vilka är försedda med receptorer känsliga för transmittor(modulator)substansen.
Man talar här om volymtransmission och/eller om "global transmittoreffekt".
Jämför med synaptisk transmission och "lokal transmittoreffekt".
Transmittorsubstanser vanliga i dessa sammanhang är:
adrenalin
noradrenalin
dopamin
serotonin
acetylcholin