Trådtypen har fått sitt namn från sina rikligt förgrenade, ofta sammanslingrade, slutpartier försedda med komplexa druvklaseliknande ändslut (mosstrådsrosetter). Slutpartiernas utseendet, efter silver-färgning, i ljusmikroskop har beskrivits som "mossliknande", vilket givit trådtypen dess namn.
Mosstrådarna utgör det dominerande trådinflödet till lilla hjärnan samt har i liten omfattning även ursprung inuti själva lillhjärnan. Trådarna är excitatoriska med glutamat som transmittorsubstans.
Mosstrådarna är axoner som utgår från nervcellsgrupper i:
1/ Ryggmärgen (nucleus dorsalis samt border cells och interneuron i ryggmärgens intermediära grå substans)
2/ Hjärnstammen (nucleus cuneatus lateralis, ponskärnorna, balanskärnor, balansgangliet, kärnor i formatio reticularis som bl.a. förmedlar information från fyrhögsplattan /syn och hörsel/)
3/ Lillhjärnskärnorna
4/ Lillhjärnsbarken (unipolära borstceller i korncellslagret)
Mosstrådsaxonen från 1/ och 2/ ovan delar sig i två huvudstammar (Y-format) när de når in i lilla hjärnan.
Den ena huvudstammen tar sig in till någon av lillhjärnskärnorna och påverkar direkt och excitatoriskt utflödet av signaler från lilla hjärnan.
Den andra huvudstammen ger ett flertal grenar som fördelar sig i båda hemisfärerna, delar sig på nytt i svärmar av slutgrenar som söker sig in i lillhjärnsbarkens korncellslager. Svärmarna grupperar sig i förband under de ytligare belägna Purkinjecellsleden (se Lilla hjärnan,5.). Här kontaktas basala Golgi-cellsdendriter, unipolära borstceller och framförallt ett stort antal korncellsdendriter.
Här i lillhjärnsbarken, med Purkinjecellerna som gemensam måltavla, kommer mosstrådsinformation, förmedlad av korncellsaxoner, och klättertrådsinformation från nedre olivkärnekomplexet att smältas samman till olika, i tiden utsträckta, rörelseprogram samt till förmågan att upptäcka och blixtsnabbt anpassa lilla hjärnans signalutflöde till plötsliga och oväntade avsteg (eng. = errors) från det rullande rörelseprogrammet.
Kontakten med korncellsdendriterna är komplicerad. En mosstrådssrosett bildar, tillsammans med Golgicellsändslut och upp till ett tjugutal korncellsdendriter ett synaptiskt nystan. Nystanet omges av en gliacellskapsel och kallas för en lillhjärnsglomerulus. En enda mosstråd aktiverar ett mycket stort antal kornceller utspridda över stora områden inom båda lillhjärnshalvorna. Korncellerna, i sin tur, aktiverar långa rader med Purkinjeceller som inhibitoriskt påverkar lillhjärnskärnorna.