Bordercells påträffas i hela ryggmärgen. De påminner i storlek och utseende om alfa-motorneuron och klassades tidigare som just alfa-motorneuron. De är belägna i framhornens utkanter (även djupare i den grå substansen) och särskilt i hals- och ländansvällningarna.
Bordercellerna anses ta emot, i princip, samma information som intilliggande alfa-motorneuron tar emot. Men istället för att sända sina axoner ut till skelettmuskulaturen skickar bordercellerna sina axoner över medellinjen. Axonerna tar sig sedan via ryggmärgens sidosträng upp till och in i cerebellum.
De axoner som utgår från borderceller (och från interneuron i ryggmärgens intermediära grå substans) i nedre halvan av ryggmärgen bildar ryggmärgens främre lillhjärnsbana (tractus spino-cerebellaris anterior). De från ryggmärgens övre halva bildar ryggmärgens övre lillhjärnsbana(tractus spinocerebellaris rostralis).
Signalerna från bordercellerna och interneuronen utgör den interna feed-back informationen från ryggmärgen till cerebellum och kan sägas avspegla alfa-motorneuronens och anslutna interneurons beteende i det ögonblick då rörelsekommandon till musklerna levereras. Hur rörelsekommandot sedan verkställs, ja, det får cerebellum besked om via den externa feed-back informationen som förmedlas in till ryggmärgen från muskler och leder i form av proprioceptiva signaler och sedan vidare från ryggmärgen till cerebellum (tractus spino-cerbellaris posterior och tractus cuneo-cerebellaris).
Om sedan rörelsekommandot ledde till den avsedda förprogrammerade rörelsen eller inte, det kan cerbellum i samarbete med olivainferiorkomplexet avgöra genom att jämföra den interna feed-backen med den externa. Skulle nu inte resultatet överensstämma med planen är det cerebellums uppgift att korrigera signalflödet till alfa-motorneuronen.