Accumbenskärnan, tillsammans med area tegmentalis ventralis och den septala regionen, ingår i hjärnans belöningssystem och anses spela en avgörande roll för uppkomsten av ett drogberoende.
Kärnan är inblandad i såväl drogrusets himmel som i abstinensens helvete. När det gäller abstinensbesvären så förefallar dessa (hos mus) att utlösas av signaler från den paraventrikulära thalamuskärnan.(Yingjie Zhu et al. (2016) The thalamic input to the nucleus accumbens mediates opiate dependence. Nature 530, 219-222)
Accumbenskärnan anses även vara av betydelse för hur man med ett, kanske omedvetet, rörelsemönster (ansiktsuttryck, kroppsspråk) kan förmedla ett visst känsloläge av typen : obehag, glädje, sorg, smärta, etc.
Accumbenskärnan är belägen i basala framhjärnan ventralt om (under) svanskärnans huvud och gränsar bakåt mot skalkärnan (putamen). Kärnan är en del av striatum. Den kallas, ofta i kombination med tuberculum olfactorium, för ventrala striatum och räknas till de basala ganglierna.
Accumbenskärnan kan delas upp i ett yttre hölje och en inre märg. Märgens vävnadsuppbyggnad påminner starkt om den i skal- och svanskärnorna. Ytterhöljet gränsar mot och flyter delvis ihop med mandelkärnkomplexet.
Accumbenskärnan tar bl.a. emot inflöde av signaler från hjärnbarken på frontallobens in- och undersida och från area tegmentalis ventralis (dopamin). Accumbenskärnan anses, med sina vidarekopplingar över ventrala pallidum till mediodorsala thalamuskärnan, utgöra den del av basala ganglierna som kan räknas till limbiska systemet.
Namnet "Accumbens" kommer av latinets accumbo, vilket betyder ungefär "att ligga till bords tillsammans". Här är det tydligen accumbenskärnan som "ligger till bords" med skalkärnan och svanskärnans huvud.